Investeringsbedrägeri: så känner du igen bedrägerier och agerar rätt

Investeringsbedrägeri innebär att någon lurar dig att investera pengar i något som inte existerar eller saknar värde, ofta med löften om snabb och hög avkastning. Har du redan betalat: kontakta din bank direkt, gör en polisanmälan på 114 14 och avbryt all kontakt med bedragarna, även med dem som senare erbjuder hjälp att få tillbaka pengarna.

Vad innebär ett investeringsbedrägeri?

Polisen beskriver ett investeringsbedrägeri som att någon lurar dig att investera i något som egentligen inte har något värde, eller som är mycket svårt att värdera. Det kan handla om fonder, aktier, valuta, kryptovalutor, metaller eller ädelstenar. Att investera innebär alltid en risk, men att vilseleda någon att lägga pengar i tillgångar som inte finns är brottsligt och räknas som bedrägeri enligt 9 kapitlet i brottsbalken.

Så går ett investeringsbedrägeri till

De flesta bedrägerier följer samma mönster, enligt polisen, Konsumentverket och bankerna:

1. En annons eller ett samtal. Det börjar ofta med en falsk annons i sociala medier, gärna en påhittad intervju med en känd person som påstår sig ha tjänat mycket pengar på en ny metod. Polisen nämner falska nyhetsartiklar om bitcoin som ett vanligt lockbete. Du ombeds lämna dina kontaktuppgifter.
2. En “rådgivare” ringer. Kort därefter blir du uppringd på telefon av någon som vet vad hen ska säga och har svar på allt. Du övertalas att öppna ett konto och sätta in ett startbelopp, enligt polisen ofta cirka 2 500 kronor.
3. Falska vinster. Du får logga in på en webbplats där investeringen ser ut att växa. Siffrorna är manipulerade för att få dig att sätta in mer.
4. Fjärrstyrning. Bedragaren ber dig installera ett fjärrstyrningsprogram för att “visa hur investeringen görs”. I själva verket tar hen över datorn, gör överföringar och kan ta lån i offrets namn.
5. Avgifter för att ta ut pengar. När du vill ta ut din vinst ombeds du först betala en avgift, en skatt eller en licens. Pengarna kommer aldrig.

Bedrägeriet kan pågå i månader, och offret luras ofta att investera allt större belopp. Samma metoder dyker upp i andra bedrägerier, till exempel när bedragare använder falska fakturor och samtal i Klarnas namn.

Vanliga typer av investeringsbedrägerier

Nordea delar in de vanligaste formerna så här:

Typ	Så fungerar det
Kryptobedrägerier	Falska kryptovalutor eller löften om snabba vinster på kryptohandel
Falska fonder	Fiktiva fonder med manipulerade eller helt falska rapporter
Pump and dump	Falsk information driver upp priset på en riktig aktie, sedan säljer bedragarna
Ponzi- och pyramidspel	”Avkastningen” är bara nya investerares pengar, systemet kollapsar när flödet avtar
Förhandsavgifter	Du betalar i förskott för att “säkra en plats” och bedragarna försvinner

Swedbank konstaterar att erbjudandena numera nästan uteslutande gäller placeringar i kryptovalutor.

Varningstecken: låter det för bra för att vara sant?

Ett erbjudande som låter för bra för att vara sant är det nästan alltid. Var särskilt vaksam när:

• du blir kontaktad oväntat via telefon, sms, mejl eller sociala medier,
• avkastningen är mycket högre än vid andra placeringar och beskrivs som riskfri,
• det är bråttom och du måste bestämma dig direkt,
• någon vill att du loggar in på banken, använder BankID eller låter dem komma åt datorn,
• företaget saknar årsbokslut eller du inte förstår vad du faktiskt investerar i.

Kontrollera Finansinspektionens varningslista

Innan du investerar pengar hos ett okänt företag: sök i Finansinspektionens företagsregister om det har tillstånd att erbjuda finansiella tjänster i Sverige, och kontrollera att det inte finns på Finansinspektionens varningslista. Konsumentverket påpekar att bedragare ofta byter namn snabbt, så ett företag som saknas på listan är inte automatiskt seriöst. Saknar det tillstånd är svaret ändå klart.

Har du blivit utsatt för investeringsbedrägeri? Gör så här

1. Kontakta din bank direkt. Om en transaktion nyligen har genomförts kan banken ha möjlighet att stoppa den. Banken kan också spärra kort och e-legitimation.
2. Avbryt all kontakt med bedragarna. Svara inte i telefon och följ inga nya instruktioner.
3. Gör en polisanmälan. Ring polisen på 114 14 eller besök en polisstation. Ring 112 om brottet pågår just nu. Anmäl även om det bara var ett försök.
4. Spara bevis. Polisen behöver mottagarens kontonummer eller IBAN-nummer, kontaktuppgifter till dem som hört av sig, mejl, webbadresser och skärmdumpar.
5. Tipsa Finansinspektionen. Myndigheten kan inte hjälpa dig personligen, men kan lägga bedragarnas namn på varningslistan.

Har betalningarna gått till ett annat land kan du även polisanmäla bedrägeriet där.

Får du tillbaka förlorade pengar?

Det är svårt. Har du själv signerat betalningarna med BankID räknas de i regel som godkända av dig. Allmänna reklamationsnämnden avslog i ett fall (Änr 2021-02178) en konsument som förlorat 10 000 euro i kryptovalutor: trots att bedragarna använt ett fjärrstyrningsprogram hade konsumenten själv signerat transaktionerna, och banken var därför inte ansvarig enligt betaltjänstlagen. Samma princip gäller när du luras att godkänna betalningar via Swish.

Se upp för hjälp som följer efteråt

Den som blivit utsatt en gång blir nästan alltid kontaktad igen, ibland flera år senare, eftersom kontaktuppgifterna säljs vidare. Polisen kallar det avgiftsbedrägeri: någon erbjuder hjälp att få tillbaka pengarna, säger sig företräda en bank, en advokatbyrå, Finansinspektionen eller EU, och kräver en avgift först. Seriösa aktörer arbetar aldrig så. Betala aldrig.

Så skyddar du dig mot investeringsbedrägerier

• Lägg på eller blockera den som erbjuder investeringar via telefon eller sociala medier.
• Låt aldrig någon du inte känner fjärrstyra din dator.
• Logga inte in på banken och använd inte BankID på någon annans uppmaning.
• Ta reda på fakta: förstår du tjänsten och verkar erbjudandet rimligt?
• Fråga någon du litar på innan du betalar.

Vill du att sparpengarna ska växa utan risk är ett vanligt sparkonto ett tryggare alternativ. Se vår jämförelse av bästa räntan på sparkonto.

Mer att veta om investeringsbedrägeri

Kan du dra av förlusten i deklarationen?

Bara i vissa fall. Enligt Skatteverket förutsätter avdrag för kapitalförlust vid ett investeringsbedrägeri att du faktiskt har förvärvat en verklig tillgång. Har pengarna gått till något som aldrig funnits får du i regel inget avdrag, och bedömningen görs utifrån omständigheterna vid köpet.

Chargeback om du betalade med kort

Har du betalat med betal- eller kreditkort kan du bestrida debiteringen hos kortutgivaren och begära en återbetalning, en så kallad chargeback. Kontakta banken så snart som möjligt och bifoga polisanmälan och dina skärmdumpar.

Stöd när du blivit lurad

Att bli lurad är jobbigt, och många skäms. Brottsofferjouren ger gratis stöd, och du kan vara anonym. Har bedrägeriet gett dig skulder kan du kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning, som också är kostnadsfri.